Ansökan 825/13 – Studier av cellulosalösningar

Ansökan avsåg 500 kkr till Lunds Universitet, Fysikalisk kemi som bidrag till ett 3-årigt projekt med rubriken ”Studier av cellulosalösningar, speciellt grundläggande aspekter på växelverkan och aggregatstrukturer”. Projektet planerades att utföras inom Linnécentret ”Organizing Molecular Matter” vid Lunds Universitet, där det finns en rad värdefulla kontakter och i ansökan redovisas ytterligare en rad svenska och internationella kontakter av vikt för projektet. Den forskning som enligt ansökans projektbeskrivning var tänkt att utföras kommer framför allt att bedrivas av en portugisisk doktorand med bl.a. sökanden som handledare.

Bakgrunden till projektet är att flera viktiga alternativa användningsområden för skogsråvaran är förknippade med upplösning och återutfällning/koagulering av cellulosan och omfattande forskning rörande utveckling av nya lösningsmedel och nya processer äger rum i Kina, Japan, USA och flera europeiska länder. Huvudspår har varit olika organiska lösningsmedel och s.k. joniska vätskor. Forskningen kan enligt sökanden karakteriseras som mycket empirisk och i den mån den är baserad på hypoteser måste dessa starkt ifrågasättas.

De lösningsmedel som har utvecklats, och även kommit till kommersiell användning, har stora begränsningar vad gäller kostnader, risker och miljöeffekter. Sökandens kontakter med svensk skogsindustri har indikerat ett stort intresse för vattenbaserade system.

Sökanden sammanfattade projektet så här:

”Projektet rör fundamentala aspekter på cellulosamolekylers växelverkan med andra molekyler. En sådan förståelse är en viktig grund för design av system för upplösning och koagulation av cellulosa. Viktiga delmoment inom projektet är studier av fasdiagram cellulosa-vatten och olika ternära system, studium av den molekylära och supramolekylära strukturen hos cellulosaaggregat med ljus och röntgenspridning och med elektronmikroskopi, samt studier av associationen av små molekyler till enskilda cellulosamolekyler med självdiffusionsmetodik (s.k. PGSE NMR). Vidare används reologisk karakterisering av enkla och komplexa cellulosalösningar.”